PROGRAM 2024

Skolans självklara monopol på att utbilda människor, från förskolans små barn till universitetens doktorander, utmanas för första gången på allvar, och det på en global skala.
Men skola är inte global, åtminstone inte ungdomsskola, den är i högsta grad lokal. Så hur leder vi en verksamhet så att den uppfattas som relevant i sin omgivning? Attraktiv, efterfrågad och värdeskapande? För att göra det måste vi förstå vad människor i vår omgivning faktiskt anser vara attraktivt, vad de efterfrågar och vad de värdesätter.
I en värld där digitalisering och AI lovar oss att kunskap blir en stapelvara, 30 år efter det att Bill Gates deklarerade ”Information at your fingertips”, måste vi omdefiniera skolans kärna, dess ”raison d’être”. Vi kan väl prata lite om hur det skulle kunna göras?

I skolan finns många givna ramar. Skoldagen, läroplanen, oss lärare och eleverna. Tio års obligatorisk skolplikt och lektioner vi ska fylla med innehåll. Många saker vi inte kan påverka. Det vi kan påverka däremot är oss själva, vårt ledarskap, vår egen undervisning. Genom reflektion över vårat lärarverktyg, oss själva med andra ord, kan vi skapa lugn, studiero och motivation hos våra elever. I föreläsningen 10- perspektiv på ledarskap kommer många praktiska saker att tas upp- som underlättar i vardagen och hjälper våra elever att lyckas.

Skolan är en samhällsinstitution med lång historia. Vissa lager av verksamheten förändras i takt med samhällsförändringar, medan andra mer djupgående lager förändras långsamt. Vad är det för förmågor och kompetenser hos ledare och lärare som visat sig avgörande för att utveckla yrkesskicklighet i skolan och vilka nya förmågor blir viktiga i en samtid med många utmaningar och hög förändringstakt? Föreläsningen bygger på aktuella forskningsgenomgångar om just pedagogiskt ledarskap och lärarskicklighet och pekar ut några möjliga vägar framåt för svensk skola.

Pojkar är en grupp som har kommit efter i skolan. Betygsklyftorna mellan könen är stora och flera pojkar har en misslyckad skolgång. Betygsstatistik visar att skolor som har jobbat med att höja pojkars resultat även har förbättrat resultaten hos flickor. Både intervjuer och enkäter visar att flickor trivs bättre och känner sig tryggare på skolor som lyft pojkars resultat. Fredrik Zimmerman har gjort studier på skolor som lyckats minska skillnaderna i betyg genom att skapa en skolvardag som är gynnsam för både flickor och pojkar. Zimmerman kommer att presentera vad dessa skolor har gjort för att få pojkar att prestera bättre i skolan.

Hur vänder man trenden där pojkars resultat i skolan generellt sett är lägre än flickornas?
Vad behövs för att ett helt kollegium ska arbeta gemensamt för att stärka pojkars lärande och skapa förutsättningar för att alla ska lyckas i skolan?

Claes och Martina beskriver den process som de är delaktiga i och driver i Lessebo kommun. En process där deras arbete som förstelärare, med forskning, beprövad erfarenhet, auskultationer, testklasser och intervjuer stärks med kommungemensam fortbildning och workshops. Utifrån denna process har de identifierat ett antal framgångsfaktorer i undervisningen, som nu ligger till grund för det fortsatta arbetet med eleverna.

Skolan har ett viktigt och tydligt uppdrag att främja jämställdhet i utbildning och undervisning. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att utforma samhället och sina egna liv.
Ilana Mannehs föreläsning bygger på forskning som har studerat hur utformningen av undervisningen, både ämnesspecifikt och ämnesövergripande, kan skapa lika möjligheter för alla elevers utveckling och lärande, oavsett könstillhörighet samt motverka könsstereotypa mönster i undervisningen. Studierna ger förståelse för olika undervisningsformers påverkan på elevernas utveckling och lärande samt förståelse för hur elever interagerar med undervisningen.

Möt forskaren och författaren Simon Elvnäs i en både konkret och inspirerande föreläsning om det effektfulla ledarskapet och nydanande arbetsmetoder. Vilka ledarskapsbeteenden är hållbara i utvecklings- och förändringsprocesser? Hur ska vi prioritera för att få det viktigaste gjort? Och hur använder vi tiden så att vi kan fokusera på vårt viktigaste uppdrag?