Växjökonferensen

Program

Vi lyfter tankar om kunskapandets miljöer. Grunden hittar vi i ledorden FÖRSTÅ, FÖRKLARA och FÖRBÄTTRA. Att förstå och förklara världen vi lever i är början till förändring. Ett arbete som bygger på tillit till professionen och modet att vara uthållig.

Under en lång följd av år har skolan utsatts för externa utvärderingar, förändringar i styrdokument och politisk debatt. Det är nu dags att lita till den egna styrkan, förstå flödet av förändringar och agera.

Program med reservation för ändringar.

Anmäl dig här
09.00 - 10.00

Registrering och kaffe

10.00 - 10.15

Välkommen till Linnéuniversitetet och Växjökonferensen 2018!

Niklas Ammert Professor i historia och dekan för Nämnden för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet

10.15 - 10.30

Moderatorn informerar

Sara Norrby Wallin Moderator för Växjökonferensen 2018

10.30 - 11.00

Utbildningsdepartementet

Anna Ekström Gymnasie- och kunskapslyftsminister

11.00 - 12.00

Balansera mellan kontroll och tillit, risker och möjligheter

Cirkus är som livet upphöjt till två. Cirkusartisterna gör allt det vi gör i vanliga livet; samarbetar, misslyckas, hanterar förändringar och det okända, förvandlar risker till möjligheter och balanserar mellan kontroll och tillit. Men dom gör det tio meter upp i luften utan skyddslina. Allt blir mer påtagligt då.

Föreläsningen innehåller delar av Tildes 20 års erfarenhet av att arbeta med cirkusen som inspiratör för att bygga upp en verksamhet som innehåller både konst och pedagogik. Sedan tio år tillbaka driver Cirkus Cirkör ett cirkusgymnasium i samarbete med St.Botvids gymnasium, ca 20 tusen barn och unga tränar cirkus i Cirkus Cirkörs regi per år, en publik på ca 200 tusen/år nås av Cirkörs föreställningar i Sverige och internationellt samt ett 20-tal forsknings och utvecklingsprojekt pågår i CirkörLab. Tilde har samarbetat med forskare från olika kunskapsområden som exempel hjärnforskning, pedagogik, ledarskap och filosofi och erfarenhet dessa forskningsprojekt kommer också finnas med i föreläsningen.

Tilde Björfors Forskare, cirkusdirektör och konstnär

12.00 - 13.00

Lunch

13.00 - 13.45

Skolledarens roll

Matz Nilson Förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund

13.45 - 14.30

Varför lyckas respektive misslyckas vissa skolutvecklingsinsatser?

Presentationen tar sin utgångspunkt i en nyligen publicerad studie baserad på empiri från två fleråriga följeforskningsprojekt av två kommuners utvecklingsarbeten. I studien behandlas faktorer gällande hur det kommer sig att vissa skolutvecklingsinsatser tenderar att lyckas respektive misslyckas. Med detta som bakgrund avser presentationen att peka ut ett antal centrala framgångsfaktorer för ett framgångsrikt skolutvecklingsarbete.

Carl-Henrik Adolfsson Universitetslektor, Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet

14.30 - 15.15

Kaffepaus med reflektion

15.15 - 16.00

Varför har det varit så svårt att integrera informations- och kommunikationsteknologier i skolans verksamhet? Nuvarande kunskapsläge och framtidsutsikter

Forskningsfältet teknikstött lärande (Technology Enhanced Learning, TEL) har utvecklats kontinuerligt under de senaste två decennierna. Framsteg inom webb-, mobil och trådlös teknik har introducerats i många utbildningsmiljöer och på sätt möjliggjort nya sätt att stödja undervisning och lärande. Denna utveckling till trots så finns det få studier som intresserat sig för att undersöka hur man kan upprätthålla en innovativ användning av IKT i skolan och hur dessa teknologier blir till en integrerad del av skolvärlden.
Vanligtvis presenteras IKT-verktyg och system ofta som ”färdiga produkter” som kan injiceras in i lärarnas existerande praktiker. De ses mer sällan som en faktor som behöver packas upp, granskas, anpassas och studeras genom på ett sätt som tar hänsyn till olika aktörer som är involverade i integrationen av teknik i skolorna.
Inte sällan krävs det att lärare och elever ska anpassa sig till nya högstatus-teknologier som gör intåg skolorna och som ses som ett konkret tecken på framsteg och modernism. Användningen av IKT i skolan har sällan ifrågasatts ur ett perspektiv som kombinerar det pedagogiska och tekniska såväl som sociala, organisatoriska och ekonomiska perspektiv­.
Baserat på nationell och internationell forskning kommer Teresa att gå igenom en rad frågor som handlar om hur IKT kan implementeras i skolan. Hon kommer särskilt att diskutera två frågor: Hur får vi innovationer inom lärande att bli hållbara och exakt vilka praktiker är det som vi vill ska fortgå?

Teresa Cerrato Pargman Docent inom människa-dator interaktion, Stockholms universitet

16.00 - 17.00

Skolans reparativa och kompensatoriska förmåga

Många elever går år efter år med underkända betyg. Skolans reparativa förmåga är låg och organisationen förmår sällan att kraftsamla för de stora utmaningarna. Skolan behöver utveckla sin förmåga att organisera utifrån de speciella utmaningar den står inför. För att lyckas med det krävs metoder som bland annat lyfter fram prognoser hos alla elever, resultatprogression och ett ledarskap som vågar leda skolan mot framtiden.

Lina Axelsson Kihlblom Jurist och skolledare

19.00

Middag på PM & Vänner

Middagen ingår i konferensavgiften men kräver föranmälan. Begränsat antal platser.

08.30 - 09.15

Skolframgång i det mångkulturella samhället

Skollagen och majoriteten av den svenska befolkningen är eniga. Unga människor ska oberoende av kön, social bakgrund och etnicitet kunna ha samma framtidsmöjligheter. Samtidigt visar utbildningsvetenskaplig forskning på generellt försämrade skolprestationer, ökad skolsegregation och stora skillnader i genomsnittliga betygsnivåer mellan skolor.
I glappet mellan skolans uppdrag och dess verklighet visar denna föreläsning på en väg framåt genom att ge svar på frågan om vilka framgångsfaktorerna är i mångkulturella skolor?

Stefan Lund Docent och Pro-dekan vid Linnéuniversitetet

Anna Lund Docent i sociologi vid Stockholms universitet

09.15 - 10.00

Elevers rätt till en trygg lärmiljö

Hur kan man skapa en trygg lärmiljö? För att förstå utsatta elevers situation i en skolklass måste hela klassen studeras då skolklassen kan ses som en komplex väv av sociala relationer. Målsättningen är ett åstadkomma ett gemensamt normkritiskt förhållningssätt, präglat av ett inkluderande arbetssätt för att skapa en trygg lärmiljö för alla barn/elever.

Under denna föreläsning får vi ta del av forskningsresultat, hur arbetet praktiskt kan genomföras (Kilenskolan, Töreboda) och exempel på hur Töreboda kommun och Skaraborg arbetar för att sprida kunskapen om hur man skapar en trygg lärmiljö. Forskningsresultaten som presenteras bygger på lektor Hélène Jenvéns studier i Töreboda kommun om elevers sociala samvaro med fokus på utsatta elevers situation i skolklasser där samvaron mellan eleverna behöver förbättras.

Marita Friborg. Barn och Utbildningschef, Töreboda kommun

Magnus Arvidsson Rektor Kilenskolan, Töreboda kommun

Johanna Holst Förstelärare Centralskolan, Töreboda kommun

10.00 - 10.30

Kaffepaus med reflektion

10.30 - 11.00

Skolverket

Ulrika Lundqvist, enhetschef Skolutveckling / Riktade insatser

11.00 - 12.00

Konsten att njuta av kemi

I denna föreläsning utforskas kemins ljusa sida och våra känslor kring mat, kärlek, konst och inte minst rädsla. Varför luktar skunken illa medan kaffe luktar gott? Hur kan vi skilja på doften av en ros och en tulpan? Vad händer när vi blir förälskade och hur kommer det sig att en förälskelse inte varar för evigt? Våra sinnen beror i mer eller mindre grad på molekylära egenskaper och genom att förstå hur molekyler ser ut och beter sig kan vi också förstå våra känslor. Ett genomgående tema är lukter, med allt ifrån obehagliga kroppslukter till den ljuvaste parfym och med nedslag i gastronomin och förälskelsen längs vägen. Välkommen till ett spännande samtal om hur vi njuter av tillvaron.

Ulf Ellervik Professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet

12.00 - 13.00

Lunch

13.00 - 13.45

Att utveckla skolan genom elevhälsa

Att förbättra kvaliteten i skolan genom att utveckla elevhälsoarbetet är något som Anna Bengtsson och Maria Kempe Olsson har flera års erfarenhet av. Målet är att förklara och skapa förståelse för hur ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete med samverkan i fokus kan organiseras fram och se ut.

Anna Bengtsson Specialpedagog och författare

Maria Kempe Olsson Rektor och författare

13.45 - 14.30

Hjärna, gener och jävlar anamma

Förståelse för matematik och läsning är inget människor föds med. Det krävs många år av träning innan barn kan räkna och läsa flytande. I samspel mellan gener och miljö omformas barnets hjärna och utvecklar nya funktioner. Barn är inte bra eller dåliga på matematik – de är snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning – och jävlar anamma – för att nå sina mål.
Den här föreläsningen lyfter fram betydelsen av träning för att alla barn ska lära sig läsa och räkna på en tillräcklig nivå. Den visar inblickar i ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning på matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent.
I föreläsningen beskrivs också olika typer av motivation. Fungerar belöningar? Vilken roll spelar intresse och tron på att kunna förändras? En form av motivation som har visat sig vara särskilt viktig för att nå sina utvecklingsmål är »grit«, ett slags »jävlar anamma«. Barn behöver ett eget driv för att inte ge upp när de stöter på motgångar.

Torkel Klingberg Professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet

14.30 - 15.15

Konsten att njuta av livet - och ändå få saker gjorda

I sitt pass berör Olof Röhlander följande

  • problemet med att hålla tummarna vid förändring
  • fullt upp – med vadå?
  • nyckeln runt halsen – det egna ansvaret
  • humor som problemlösningsmetod
  • motstånd som bränsle
  • njutarbete – det nya framgångsordet.

Olof utlovar energi till jobbet samt inspiration och tankar om det goda livet och tiden vi lever i.

Olof Röhlander Licensierad mental tränare, författare och har en bakgrund som elitspelare i bordtennis.

15.15

Kaffe & avslut